Ebie Insight: Soliditetens roll

Soliditet är ett grundläggande finansiellt nyckeltal, som säger mycket om ett företag. Rent tekniskt anger det hur stor andel av företagets tillgångar som är finansierade av eget kapital, kort sagt aktieägarna.

Men soliditet visar också på företagets långsiktiga betalningsförmåga. En hög soliditet indikerar att ett bolag har lågt skuldberoende och god förmåga att absorbera förluster utan att hamna på obestånd. Det är därför bolagets egen riskbuffert, för den visar bolagets förmåga att absorbera förluster och stå emot externa påfrestningar, som en pandemi eller lågkonjunktur.

Soliditet används ofta tillsammans med likviditet för att bedöma ett bolags betalningsförmåga. Medan soliditet mäter den långsiktiga betalningsförmågan fokuserar likviditet på den kortsiktiga förmågan. Det är ett viktigt komplement, för även en hög soliditet kan vara riskfyllt om bolaget saknar likvida tillgångar. Ett välkänt exempel är...

...fastighetskrisen i Sverige på 90-talet. Många fastighetsbolag hade god soliditet, eftersom fastigheter hade ökat kraftigt i värde under slutet av 80-talet, vilket redovisas som orealiserade värdeuppgångar (som har en positiv effekt på soliditet).

När bubblan till slut sprack behövde fastighetsbolag sälja fastigheter för att frigöra likviditet och betala skulder. Det ökade utbudet av fastigheter ledde till att priserna sjönk, och uppgången i soliditet urholkades. Idag tar banker mycket större hänsyn till likviditet i sina kreditbeslut. 

Soliditet och konkursrisk

Soliditet är kraftigt korrelerat med konkursrisk. Men vad är då rätt nivå? Det enkla svaret är att det beror helt på verksamhet, bransch, mognad och vem du frågar. Men en bra tumregel, som används flitigt, är minst 20%.

”Rätt” soliditet beror på verksamheten.

Varför strävar bolag inte efter en så hög soliditet som möjligt då? Jo, för även om väldigt hög soliditet är bra ur ett riskperspektiv, så är det dåligt ur ett avkastningsperspektiv. Och det primära syftet för de flesta bolag är att generera avkastning, inte att undvika konkurs.

En annan sak som spelar in är vad som gömmer sig bakom soliditeten. Olika delar av det egna kapitalet är av olika kvalitet, kopplat till hur de uppstått och hur de kan disponeras. Balanserat resultat visar att bolaget genererat, och behållit, ett överskott i bolaget. En fond för utvecklingsavgifter är däremot ett sätt att skriva av en IT-investering och är inte kopplad till något överskott.

Källa SCB

Utdelning
En sista viktig aspekt att ta hänsyn till är utdelning. Det är både ett sätt för aktieägarna att få betalt, men har också konsekvensen att riskbufferten blir mindre.

Det intressanta är att utdelning har ett icke- linjärt samband med konkursrisk. Att ett bolag gör utdelning är positivt, för det tyder på att det faktiskt finns ett överskott att dela ut. Men ju större andel av det egna kapitalet som delas ut, desto mer ökar risken. Logiskt!

I förra rapporten konstaterade jag att kärnan i ett företag är lönsamhet. Vad är egentligen viktigast: lönsamhet eller god soliditet? I genomsnitt är soliditet en bättre indikator på konkursrisk för svenska aktiebolag. Men återigen spelar verksamhet, bransch, mognad och vem du frågar stor roll.

Finns det någon lärdom att dra är det att olönsamhet och låg soliditet är en farlig kombination.

Länk till Linkedin post